Boken Blessed - A History of the American Prosperity Gospel skrevs av Kate Bowler och gavs ut år 2013 av Oxford University Press. Bokens totala sidantal är 337. I korthet är boken en beskrivning av befrielseteologins uppkomsthistoria i USA, av dess (befrielseteologins) olika element och former fram till nutiden. Bowler är biträdande professor i Kristendomens historia i USA vid Duke Divinity School.

 

Cover-of-Blessed-A-History-of-the-Amerifan-P

Termen befrielseteologi, visar Bowler i inledningen, är inte oproblematiskt användbar för en enhetlig rörelse, grupp eller organisation, utan är till synes självständiga pastorer eller församlingar som dyker upp här och där. Ofta säger t.ex. hithörande pastorer att de inte byggt vidare på någon redan existerande teologi, utan att de emottagit sin vision för sin församling direkt från Gud via uppenbarelse. Bowler visar dock också att när man börjar forska i dessa pastorers historia ser man ofta att de nog studerat under någon annan befrielseteolog eller t.ex. kraftigt inspirerats av dennes texter och att kopplingar finns att finna.

Bowler listar i inledningen upp bokens tre mål: att åskådliggöra hur miljoner av kristna i Amerika kommer att förknippa ekonomiska tillgångar och god hälsa med gudomlig välsignelse, att visa på att framgångsteologin inte endast uppkommer som en helt ny rörelse utan även som ett slags transformation av redan existerande religiös ideologi samt att bekanta läsaren med de för all befrielseteologi karakteristiska idéerna och uppfattningarna. Enligt Bowler finns det fyra huvudteman inom befrielseteologi: tro (Faith), ekonomisk välfärd (Wealth), hälsa (Health) och seger (Victory). Dessa huvudteman utgör även bokens kapitelstruktur, följande i den ordningen efter första kapitlet - Evangelier (Gospels). Boken avslutas med en slutledning (Conclusion).

Evangelier (Gospels)

Den moderna befrielseteologins rötter, menar Bowler, är långa och hopflätade genom en mängd olika filosofier som tydligt framstod under tidigt 1900-tal. Dessa hade gemensamt en tanke enligt vilken människan genom att samarbeta med gudomliga principer kunde använda sitt sinne till att förvandla tankar och uttalade ord till fysiska manifestationer, välsignelser från himlen. Detta kapitel i boken följer utvecklingen från New Thought-rörelsen (en ihopsmältning av metafysik och Protestantism) till tydligare kristna rörelser fokuserande på hälsa och ekonomisk välfärd. Som en central grundfigur lyfts evangelisten E.W. Kenyon fram, som en vars lära om andlig kraft kraftigt bidrog till att forma framgångsteologins grundtankar.

Under 1800-talet fanns det en stor mängd människor som praktiserade sätt att söka bejaka och utveckla kraften i det mänskliga sinnet - att istället för att be Gud om något och sedan passivt vänta på svar, göra anspråk på större kraft genom att själv skapa och materialisera svaret på sin bön - i enlighet med gudomliga principer. New Thought-rörelsen tog form på 1880-talet och var en ideologi och en grupp sammansatt av människor troende på och/eller praktiserande "sinnets kraft", och är enligt Bowler en tydlig grund för framgångsteologin. New Thought hade tre grundpelare: människan var ämnad att vara ett med Gud, världen bör ses som tankeprocess snarare än materia och människan har del i Guds förmåga att skapa genom tanke. I början fokuserade New Thought på helande, erbjudande ett alternativ till den tidens i vissa fall ganska brutala medicinska behandlingar, förklarande att sjukdom är ett resultat av fel tänkande. Rörelsen stod tydligt på ena sidan av två olika kristna tankelinjer. Den ena kallar Bowler kristen metafysik, den andra metafysisk Kristendom. På ena sidan betonades människans inneboende kraft, på den andra betonades relationen till Jesus och Hans död och uppståndelse. Pingstförsamlingarna var speciellt till en början skeptiska och nedlåtande gentemot metafysik, men kom i vissa fall hursomhelst att röra sig närmare. En person som kom att påverka denna rörelse var den redan nämnda E.W. Kenyon. Bowler beskriver Kenyons teologi som en blandning av evangelikansk och New Thought teologi.

Kenyon tog klar ställning emot ett ersättande av Evangeliets budskap till abstrakta principer, skriver Bowler. Endast kristnas rätta användning av gudomliga principer kunde ge dem tillgång till Guds skattkammare av välsignelser. Hans lära kom att ge energi åt evangelikalismen (och dess efterföljare, pingströrelsen) i slutet av 1800-talet och bidra till en ökad tro på den mänskliga potentialen.

Den tidiga pingströrelsen utmärkte sig genom sina karismatiska och extatiska drag vid gudstjänsten, men även genom sitt betonande av den fysiska världen, den fysiska kroppen. Frälsningen, lärde de enligt Bowler, syntes redan i detta liv i form av hälsa och välfärd genomsyrande alla delar av människan: varelse, kropp och liv. Många pingstvänner tog därför användning av Kenyons lära i framförandet av sin lära, som kunde gå ut på t.ex. att vid bön om helande efter bönen agera och leva som om helandet skett, även om alla kroppens sinnen signalerade annat.

Pingströrelsen utnyttjade även den höga människosyn som Kenyon hade fört fram, skriver Bowler. Kenyon menade att kristna som fullt levde upp till och utnyttjade de andliga resurser som fanns till deras förfogande skulle bli ett slags "stålmän. Många pingstvänner funderade över hur gud-lika de egentligen kunde bli, även om de oftast var viktiga att påminna sig själv och andra om att endast Kristus förtjänade äran. Pingströrelsen lyfte också fram det uttalade ordets kraft, vilket var en koppling till den centrala platsen som tungotalet fick, som ett tecken på Andens närvaro och kraftfulla verkan. Uttalade böner, skriver Bowler, sågs som mer än uttalade önskningar och förhoppningar - snarare som kraftfulla kontrakt, med mirakulösa bönesvar garanterade. Den tidiga pingstkyrkans möte med New Thought och med t.ex. Kenyon, hade alltså lett till en hög människosyn och ett sätt att se på uttalade ord som fulla med kraft. Detta kom att påverka och forma dess teologi under 1900-talet.

Fortfarande, skriver Bowler, var det under tiden för den tidiga pingströrelsen ovanligt att tänka sig att Guds välsignelse och frälsningen även skulle ta en helt finansiell, ekonomisk form för den personliga individen. Ett nytt element som tillkom speciellt under 1900-talet var läran om just detta - att Gud även vill välsigna rent ekonomiskt.  Detta var något som New Thought kraftfullt införde: att krassliga finanser betyder att något inte är som det ska vara i människans tankevärld. Genom att korrigera detta i sitt inre, och börja 'tänka rätt' skulle även detta ta form i det yttre och hon skulle bli välbärgad. Detta ledde in i business-världen, och togs aktivt i användning inom företag där man började utveckla de anställdas sätt att tänka för att på så sätt manifestera ekonomisk tillväxt för företaget.

Under tiden efter andra världskriget åtnjöt USA, skriver Bowler, en tid utmärkande framgång. Ekonomin blomstrade, man hade gjort framsteg inom hälsovården med bättrad hälsa som resultat och framtiden såg ljus ut. Det självförtroende som denna ljusa tid väckte hos amerikanerna kom att ytterligare ge en kraftspark åt tron på framgångsteologin, och därmed åt dess framväxande.

Tro (Faith)

Under framgångs- och tillväxt-eran efter andra världskriget skilde många ledare sig ifrån pingstkyrkan för att starta egna, självständiga, församlingar. Pingstkyrkans ramar sågs helt enkelt som för trånga och de vill ta större och mer radikala steg i fotstegen av de ursprungliga radikala grundarfigurerna, skriver Bowler. Landet vibrerade av tal om tro på helande, frälsning och frigörelse av Guds välsignande kraft genom uttalade ord. Detta kapitel i boken beskriver hur framgångsteologin först föddes ifrån dessa nya skott som sköt ut ifrån pingstkyrkan och sedan åtnjöt en till tillväxtperiod under vilken rörelsen spred sig till en stor del av landets alla kyrkogående.

Bowler talar om tre viktiga steg under denna period. Det första var ett framväxande av tron på sinnets skapande förmåga. Det andra steget var en produkt av det första, och bestod av ett utvecklande och expanderande av vilka alla områden i människans liv som hon kunde frigöra Guds berikande välsignelse inom. Här kom det ekonomiska området att få allt mer uppmärksamhet, och man började höra allt fler vittnesbörd om 'finansiella mirakel'. Det tredje steget innebar en kraftfull expansion av framgångsteologin sträckande sig till och omfattande en allt större skara anhängare bland amerikanska protestanter och katoliker. Framgångsteologin som hade vuxit fram ifrån pingströrelsen fann en stor marknad utanför - eller utöver - gränserna för de olika trosrörelserna.

1950-talet handlade enligt Bowler inom framgångsteologin om helande tro och om sinnets och tankens positiva kraft för människans livsriktning. Man predikade att Gud ville ge människan hälsa och framgång, och att människan genom Jesus död och uppståndelse blivit friköpt för Gud och att det nu återstod för människan att i tro inkräva de välsignelser som hon blivit lovad. Sinnets, tankarnas och det uttalade ordets kraft lyftes fram och betonades. Man tänkte sig t.ex. att man genom att be bönen 'Gud, hela mig ifrån min sjukdom!' de facto befäste den verkligheten att man fortfarande var sjuk, och att man istället borde utropa t.ex. 'Halleluja! Tack, Gud, för att du har helat mig!' och sedan leva som om man var helad oberoende av vad ens sinnen sa.

Åren 1960-1975 beskriver Bowler som kretsande kring tro på framgång och som speciellt karismatiska. De krafter som det rätta tänkandet hos människan hade frigjort till förmån för hennes helande skulle nu böjas och tämjas för att bringa henne framgång i karriären, ekonomisk välfärd och till och med överflöd. Många predikanter undervisade om Guds nästan mekanistiska lagar, som garanterade välfärd ifall man gjorde rätt. Det gällde att tänka rätt, men också att vara mycket noggrann med att ge tionde och överlag att vara generös och frikostig på samma gång som man skulle föra noggrann och genomtänkt ekonomi. Tänkte och gjorde man rätt var det garanterat av Gud att Han skulle ge framgång, välfärd och hälsa i överflöd. Bowler skriver att det under den här perioden även förekom ett ivrigt andligt sökande, och en strävan bort eller ut ifrån det institutionaliserade. Det erbjöds en hel del nyandlighet utanför kristendomen vilket lockade många, men även inom de kristna kretsarna förekom allt mer av en strävan efter att utvidga den andliga horisonten. Detta ledde till ett återupplivande av karismatiska element på många håll. Man ville se Andens verkningar, tecken och kraft, nu även utanför pingstkyrkan. På 1970-talet tog även den kristna televisionen fart i USA, och kristna predikanter kunde lyssnas till och ses hemifrån. Ofta var dessa predikanter framgångsteologer, som bad om donationer och lovade att Gud rikligt skulle kompensera de som donerade. Mot slutet av 70-talet började den karismatiska vågen som sköljt över landet småningom dana. Pingstkyrkans karismatiska inflytande kom dock att fortsätta göra sig hörd inom framgångsteologin, och allmänheten hade fortsättningsvis ett intresse för karismatiska predikanter.

Ekonomisk välfärd (Wealth)

Framgångsteologin hade tagit fart, skriver Bowler. Många av de kända framgångsteologerna hade blivit mycket framgångsrika och åtnjöt en stor förmögenhet, och skämdes inte för att visa upp detta. De kom att idealiseras av många framåt- och uppåtsträvande amerikaner som tydliga exempel på människor som i tro tagit emot den välsignelse som finns tillgänglig för alla. Framgångsteologin lärde att det är möjligt att förvandla osynlig tro till synlig, materiell välfärd. Detta budskap spreds i stor skala genom media (t.ex. televangelister) och litteratur. Materiell och ekonomisk brist skulle motverkas genom att korrigera sina tankar och sin inställning. I detta kapitel i boken beskriver Bowler den stora expansionen av framgångsteologin under slutet av 1970-talet, hur den växte till sig ytterligare under 1980-talet, möttes av viss motgång under slutet av 1980-talet som en följd av avslöjandet av vissa framgångsteologers oärliga affärer, men sedan återhämtade sig och tog ny fart under 1990-talet.

Under slutet på 1970-talet, skriver Bowler, kunde framgångsteologerna betrakta sin verksamhet med tillfredsställelse. De hade knutit ett tätt nätverk av personer inom många verksamhetsområden (televisionspersonligheter, pastorer, mediamoguler, resande talare, helare, undergörare, m.fl.), och hade till stor del bidragit till att forma pingströrelsen. Den centrala läran bestod av ett instrumentalt sätt att se på tron som något som kan kontrolleras, sättas på eller stängas av, och användas för att materialisera det man önskade. Från att ha varit en i mångfalden under 1970-talet, beskriver Bowler att under 1980-talet klättrade rörelsen upp till toppen och dominerade marknaden. Bowler betonar flera gånger i detta kapitel hur ihopflätade de olika framgångsteologernas verksamheter var och hur nära deras samarbete var. Marknaden var full av manualer och annan litteratur som beskrev hur tron konkret och praktiskt skulle användas för att säkra ekonomisk framgång. Televangelisterna predikade på tv och bönade och bad om donationer som Gud skulle kompensera givarna för i mångfald. Till och med i den tidens vilda västern-filmer kunde framgångsteologins budskap finnas inbakat.

Framgångsteologin hade tagit steget från att predikas i karismatiska tältmöten till att läras ut bland kostymklädda män i konferensutrymmen i dyra hotell. Potentialen till framgång var en gåva från Gud given åt alla människor, och fattigdom var ett tecken på andligt tillkortakommande. I vissa kretsar kunde fattigdom till och med bemötas som en ond ande som skulle drivas ut. Ställvis rådde en mera rigid och lagbunden syn på förhållandet mellan en individs tro, inre värld, och dennes materiella välfärd, medan synen i andra kretsar tog en mer flexibel form. Bowler kallar dessa två synsätt för "hard prosperiy" respektive "soft prosperity". "Hard prosperity" var vanligare under 1980-talets explosionsartade utveckling. Tiondet skulle ges noggrant, för att sedan hämta tillbaka en välsignelse, vars storlek var möjlig att exakt kalkylera. Likaså sågs övriga gåvor och donationer som sådda frön som man kunde förvänta sig att få skörda frukt ifrån. Följde man vissa principer kombinerat med en "rätt tro" så var resultaten säkra. Flera framgångsteologer erbjöd till och med garanti på gudomlig kompensation i gengäld för donationer till deras företag. Bilar, kostymer, lyxvillor och annan materiell framgång skyltades stolt med som tecken på andlig välsignelse, och också för att visa på att Gud faktiskt vill välsigna. Småningom började s.k. megakyrkor dyka upp. De byggde ofta på någon eller några speciellt karismatiska predikanter som samlade fler och fler efterföljare och större och större tillgångar. Inom dessa megakyrkor byggdes ofta stora och extravaganta kyrkobyggnader.

Vid slutet av 1980-talet, beskriver Bowler, utsattes många amerikaners tro på framgångsteologerna och därmed också på -teologin för prövning i och med att en rad skandaler kom i ljuset. Det avslöjades att flera av bl.a. televangelisterna hade förskingrat tillgångar, levt lyxliv på församlingarnas bekostnad och öven varit involverade i utomäktenskapliga sexuella förhållanden, ibland med individer av samma kön. Enligt Bowler föll televangelistpubliken med över fem miljoner åskådare år 1986.

Under 1990-talet tog framgångsteologin ny fart i, enligt Bowler, en lite förändrad form. Predikanterna talade i lugnare anda, hade mjukare drag, och följde aningen mera "soft prosperity"-formen. De spelade inte längre lika dramatiskt på åhörarnas känslor, utan hade ett mer nedtonat sätt, erbjudande verktyg snarare än färdigtuggade lösningar. De var också ofta mycket inpluggade i internets möjligheter. Trons kraft, och Guds vilja att välsigna även materiellt och ekonomiskt kvarstod i tydlighet inom framgångsteologin. Likaså fortgick tron på den inneboende kraften i människans sinne, tankar och vilja.

Hälsa (Health)

I detta kapitel i boken lyfter Bowler fram hälsa och helande som en fundamental del av den amerikanska framgångsteologin och att kroppslig hälsa, på samma sätt som ekonomisk välfärd, användes som måttstock för andlig hälsa. Bowler visar att två tredjedelar av de amerikanska pingstvännerna vittnar om att de antingen varit med om helande i den egna kroppen, eller sett det äga rum hos någon annan. I kapitlet behandlar hon också förhållandet mellan det gudomliga helandet och användandet av världslig medicin, en fråga som inte varit okomplicerad inom framgångsteologin. I början var man väldigt frånvänd ifrån världslig medicin och såg den som en frestelse i att inte lita på Gud. Småningom började dock många predikanter mer och mer lära att Guds helande ibland kan ske via medicinen, men att människans tillit trots det hör hemma både först och främst och slutligen hos Anden.

Ett vanligt förekommande synsätt inom framgångsteologin, beskriver Bowler, är det att sjukdom är antingen orsakat av eller likställt med onda andemakter. Helande tar då formen av ett frånvändande ifrån all synd, ett vändande i tro mot Jesus och i Hans auktoritet ett befallande av den onda andemakten att lämna kroppen. Man lyfte vanligtvis också tydligt fram Jesu död och lidande, och att via Hans sår är människan i tro helad och befriad inte bara ifrån synd utan även ifrån syndens konsekvenser, som t.ex. sjukdom. Sjukdom kom därmed att vara ett tydligt tecken inom framgångsteologin på att något inte var som det borde vara i personens andliga hälsa. Den andliga verkligheten som den gällande lyftes fram, medan den fysiska sågs som en följd av den andliga. Man kunde därför, skriver Bowler, "hämta" något ifrån den andliga verkligheten och i tro manifestera det i det fysiska. Många helande predikanter menade därmed att man efter bön om helande i tro behövde leva i en verklighet i vilken helandet ägt rum - och tacka och prisa Gud för det - trots att ens sinnen rapporterade att sjukdomen ännu fanns, för att därmed manifestera den nya andliga verkligheten i det fysiska. "Allt är andligt!" sade pastor John Walton. Nattvardens betydelse lyftes också ofta fram som kärlet i vilket helandet förmedlas till människan.

Som följd på detta synsätt på helande som något inom människans sinnes kraft och förmåga, kunde det ske att människor som bett om helande inte kunde eller ville upprepa sin bön utan levde långa tider "i den verkligheten att helandet ägt rum" trots att den fysiska verkligheten var annorlunda. I vissa fall fortgick detta ända in till döden. En del framgångsteologiska predikanter avled på detta sätt vilket skapade en spricka i allmänhetens tilltro till denna typ av predikan.

Seger (Victory)

Framgångsteologin lärde att inga omständigheter kan stå emot människans framgång mot seger. Denna syn på seger behandlar Bowler i bokens sista kapitel. Man tänkte sig att endast överlevnad inte är vad människans mål är - det är meningen att hon ska segra och blomma ut. Bowler skriver att man tänkte att den traditionella kristne överlevde, medan den kristne som var full av tro åtnjöt välfärd. Synen på människans potential var hög, och predikanterna lärde att människan via Kristus' offer har blivit upphöjd och har tillgång till Guds segerkraft.

Framgångsteologin hade all orsak till att ha kraftigt självförtroende, skriver Bowler. I början av 2000-talet var dess förespråkare nationellt framstående personer, dess församlingar hade störst medlemsantal och rörelsen hade en stor påverkan på hela landets religiösa liv. Det förekom en rörelse i vilken människorna flyttade sig ifrån små, utspridda församlingar till att i stället samlas i s.k. "megakyrkor". Enligt vissa källor gick en miljon människor regelbundet i megakyrkor år 2011. En studie visade att ca. 45 procent av de gudstjänstgående gick till kyrkor hörande till 10 procent av de största i landet. Dessa megakyrkor var så gott som självständiga. De förenades ideologiskt med varandra i och med att de alla undervisade om den oundvikliga segern som väntade den troende kristne som följde vissa principer (t.ex. att vara noggrann med sina finanser och sitt tionde). De lärde att Guds Rike fungerar enligt vissa principer, och att dessa principer är den troende kristnes uppgift att lära sig och bemästra, skriver Bowler. Denna regelbundenhet och segervisshet var så klart väldigt tilltalande, vilket var en av orsakerna till megakyrkornas enorma medlemsantal.

Slutledning (Conclusion)

I bokens avslutning skriver Bowler om hur framgångsteologin gått hand i hand med den amerikanska människosynen som betonar framgång, välfärd och seger. Enligt båda lärorna skulle framgången nås genom hårt arbete, hög moral och uppåtriktad blick. Båda hade en hög människosyn inom vilken människan sågs som en kraftfull varelse med hög potential. Inom båda två förekom centralt också individualistiska drag. Det var upp till var och en att skapa sin framgång - samma möjlighet var alla givna, och de som inte lyckades hade endast sig själv att skylla (de jobbade inte tillräckligt hårt eller tänkte inte rätt tankar.) Bowler skriver att framgångsteologin härmed kom att andligt befästa och ge kristen röst för de värderingar som allmänt redan fanns i den amerikanska folksjälen.

Personligen fann jag att boken var välskriven, omfattande och ingående, samtidigt som texten hölls lättläst och levande. Jag inspirerades av att läsa om hur olika människor under olika tider har funderat kring Guds välsignelse och vilken form den tar under detta jordeliv när det gäller välfärd och hälsa. Även frågeställningen kring människans "egen", inneboende kraft - ifall det finns något sådant - dess förhållande till Guds kraft, och hur denna relation ser ut, gav nytt material åt mig att fundera på medan jag vandrar på min egen andliga väg under detta jordeliv. Jag kan varmt rekommendera denna bok åt alla som är intresserade av detta tema och åt alla som önskar fördjupa sin förståelse för den kristna religionens utformning speciellt i västvärlden under de senaste århundradena.

 

Författaren: Markus Hellsten, teol stud, Åbo Akademi