Metallmusiken är utan tvivel en av vår tids mest omdiskuterade populärmusikformer. Metallmusiken har enda sedan sin uppkomst i början av 1970-talet utgjort föremålet för otaliga fall av moralism panik och, bland annat, beskyllts för att uppmuntra till extrem revolt, våldsamt och självdestruktivt beteende, sexuell promiskuitet och regelrätt djävulsdyrkan. Med tanke på detta kan det verka högst märkligt att något sådant som ”kristen” metallmusik existerar och överhuvudtaget någonsin uppkom. Men kristen metallmusik utvecklades trots metallmusikens allmänt dåliga rykte ändå redan så tidigt som i början av 1980-talet då kristna musiker bildade metallgrupper som Stryper, Leviticus och Messiah Prophet i det uttryckliga syftet att sprida det kristna budskapet i vad de ansåg vara den destruktiva ”sekulära” (dvs. icke uttryckligen kristna) metallmusikkulturen.

Fenomenet evangelikal populärkultur

Fenomenet kristen metallmusik måste nödvändigtvis förstås mot bakgrunden av den så kallade ”evangelikala” populärkulturen som uppstod och utvecklades i Förenta Staterna under 1970-talet. Detta var en tid då populärkulturen, i form av film, teve och framför allt populärmusik började utgöra en allt viktigare resurs för särskilt unga personers identitetskapande. En allt starkare oro över populärkulturens omoraliska innehåll och de allt större utmaningar den ställde traditionella ”familjevärderingar” inför började gradvis sprida sig inom evangelikala kristna kretsar i Förenta Staterna. Inom evangelikala kretsar började man allt mer anse det nödvändigt att skapa ”kristna” versioner av olika populärkulturella former, dels för att erbjuda ungdomar, och särskilt evangelikala, kristna ungdomar, ”sunda” och mer moraliska alternativ till redan existerande populärkulturformer, men dels också utgående från en förhoppning om att kunna ”infiltrera” den ”sekulära” populärkulturen och på så vis förändra den inifrån. Dessa strävanden ledde gradvis till uppkomsten av en fullkomligt parallell evangelikal eller ”kristen” populärkulturell värld som med tiden kom att omfatta så gott som alla tänkbara populärkulturformer, inklusive kristen populärmusik.

En adekvat förståelse av fenomenet kristen metallmusik måste därmed nödvändigtvis förstås mot bakgrunden av fenomenet evangelikal populärkultur rent allmänt. Likt alla andra evangelikala populärkulturformer, som t.ex. den så kallade kristna populärmusiken (även kallad ”Contemporary Christian Music eller CCM), kännetecknas den kristna metallmusiken av tre huvudsakliga syften: (1) att sångtexterna skall framföra ett klart kristet budskap, (2) att de musiker som skapar och framför musiken själva bör vara troende kristna och (3) att musiken skall produceras och distribueras av kristna bolag vars verksamhet grundar sig på kristna värderingar och en kristen missionsagenda. Det är därmed viktigt att notera att det i detta sammanhang inte bara är musiken i själv som är viktig utan i allra högsta grad även vem som skapat den och i vilka syften.

En transnationell scen

Under slutet av 1980-talet började dock den kristna metallmusiken alltmer lösgöra sig från sina tidigare såväl institutionella som ideologiska band till den nordamerikanska evangelikala populärkulturindustrin i och med att fenomenet började sprida sig till andra delar av världen och nya sociala, kulturella och religiösa kontexter. I början av 1990-talet började sedan en transnationell kristen metallmusikscen gradvis växa fram då allt närmare kontakter framför allt började knytas mellan kristna metallmusiker i de nordiska länderna, övriga nordeuropeiska länder som Tyskland och Nederländerna samt latinamerikanska länder som Brasilien. Med tiden, och särskilt genom utvecklingen och den ökade tillgången till internet, skapades så gradvis en transnationell infrastruktur av små men självständiga skiv- och distributionsbolag, specialiserade mediekanaler av olika slag samt regelbundna festivaler och sammankomster. Kristen metallmusik började nu bland sina egna anhängare alltmer betraktas och representeras som något utöver endast ett missionsredskap eller ”förkristnad” version av sekulär metallmusik. Själva metallmusiken och dess kultur, dess kompromisslösa attityd och dess kraftfulla estetik började alltmer representeras och betraktas som grundklossarna till skapandet av en alternativ kristen uttrycksform och resurs för skapandet av en alternativ kristen identitet. De traditionella grundläggande protestantiska evangelikala kristna trossatserna och värderingarna förblev desamma, men uttrycksformen ändrades avsevärt genom att intimt knytas till en omdiskuterad populärmusikform och dess kuktur och estetik. Kristna metallmusikanhängare slutade dock inte delta i traditionella gudstjänster eller övrig traditionell kristen praxis. Men de blev allt mer benägna att representera den kristna metallmusiken som ett komplement till dessa mer traditionella sätt att uttrycka och praktisera den kristna tron på. Detta ledde inte oväntat till att den kristna metallmusiken också stötte på en del motstånd inom samma evangelikala och frikyrkliga samfund som den i hög grad redan samlade största delen av sina egna anhängare ifrån.

Kristen metallmusik i Finland

Den kristna metallmusiken har sedan början av 1990-talet haft ett särskilt starkt fotfäste i Finland där den samlar mellan 500 och 1000 anhängare. Den finska kristna metallmusikscenen utgör i dagens läge en av de mest livliga och aktiva världen över. Flera finska grupper som Deuteronomium och Lumina Polaris har också nått internationella framgångar och blivit kända och populära bland kristna metallmusikanhängare världen över. Den finska scenen kännetecknas också av sin stora mängd regelbundna årliga festivaler och evenemang där grupper från bl.a. länder som Tyskland, Nederländerna och Mexico medverkat.  

Den kristna metallmusikens utveckling och spridning kan ses som ett klart exempel på det allt större inflytande som populärkulturen rent allmänt kommit att ha för särskilt unga personers religiösa identitetsskapande. Den kristna metallmusikkulturen utgör även ett synnerligen gott exempel på hur denna utveckling även skett, och kontinuerligt fortsätter att ske, inom ramen för traditionella religiösa samfund. Traditionella kristna samfund står i dagens läge inför en mängd svåra utmaningar. Dessa samfund har sedan länge förlorat sitt tidigare tolkningsföreträde på de stora livsfrågorna och istället blivit endast ett alternativ av många i ett generellt religiöst klimat som blivit allt mer pluralistiskt och individcentrerat. Allt större andelar av särskilt yngre personer uppvisar ett stadigt minskande intresse för traditionell, institutionell kristendom. Traditionella kyrkliga socialiseringsmekanismer fortsätter att försvagas. Med tanke på dessa utmaningar blir det av särskild vikt att uppmärksamma fenomen som kristen metallmusik eftersom dessa belyser viktiga frågor angående traditionella religiösa samfunds anpassningsförmåga till vårt samtida kulturella och populärkulturella klimat.   

Författaren Marcus Moberg, TD, är forskardoktor i religionsvetenskap vid Åbo Akademi.
(e-post: mmoberg (at) abo.fi)
 

Kuva: Marcus Moberg