All kunskap är på något sätt universell, d.v.s. den bör vara förståelig för vem som helst (som tar sig besväret att sätta sig in i en fråga). All vetenskap är bl.a. därför öppen och internationell till sin natur. Det gäller också den akademiska teologin.

Att utbilda sig till teolog innebär därför inte bara att man personligen får en fördjupad kunskap och blir expert inom något av teologins olika fack. En teolog är också insatt i ett stort nätverk med andra teologer. Den senaste matrikeln över teologerna i Finland (2010) innehåller t.ex. 7300 personbeskrivningar. I arbetet som teolog det värdefullt med många kontakter till andra teologer, gärna i många riktningar. Teologutbildningen ger goda möjligheter till det här.

Mera konkret har de teologiska fakulteterna under årtionden skapat starka nätverk på många nivåer och i flera olika riktningar. Jag kan inte gå in på allt här utan nöjer mig med att peka på några typer av nätverk och samarbete, utifrån mitt perspektiv som lärare och forskare vid Åbo akademi.

Nätverk i Finland

Eftersom det finns endast tre akademiska utbildningsenheter i teologi i Finland har ett samarbete mellan dem alltid varit naturligt. Det sker mellan dekanerna/prefekterna och det sker mellan lärare och forskare i de olika ämnena. Men det sker också mellan de olika studentorganisationerna. Via avtal mellan de tre universiteten kan en student dessutom avlägga delar av sina studier vid någon av de andra teologiska fakulteterna/institutionerna och räkna dem till godo i sin examen. Det här kan vara motiverat ifall man hittar ett specialkunnande som man är speciellt intresserade av vid någon av de övriga enheterna. Vid Teologiska fakulteten i Åbo går t.ex. all undervisning på svenska. Ifall man läser kurser (eller t.ex. tar magisterexamen) där, så kan en finskspråkig på köpet få en utvecklad språkförmåga på svenska. Vid Åbo Akademi odlar man dessutom täta kontakter med den övriga nordiska teologin. Den som intresserar sig speciellt för nordisk teologi och nordiskt kyrkoliv kan här hitta specialkunskap.

Udländska kontakter

Men en teolog utvecklar också utländska kontakter. Redan under kandidat- och magisterstudierna är det helt möjligt att för en termin studera vid något universitet utanför Finland. Varje universitet har en rad avtal om studentutbyte med olika andra universitet, i Norden, i Europa, men också längre bort, i Nord- och Sydamerika, Mellanöstern, Bortre Asien m.m. ERASMUS, COIMBRA, NordPlus står för de viktigaste avtalen vid Åbo Akademi. Liknande avtal finns också för den som kommit längre och är forskare eller lärare i teologiska ämnen. Idag uppmuntras studerande på alla nivåer att studera en tid utomlands.

Den som vill bli en expert inom något av teologins många ämnen måste lära sig följa med internationell diskussion och skapa kontakter utanför landets gränser. Ju tidigare man skapar kontakter desto större är utsikten att de utvidgas till starka nätverk. I kontakterna utåt fungerar varje teolog som en ambassadör för teologin i Finland. Då visar det sig viktigt att man faktiskt känner till teologin i det egna landet. Allt talar alltså för att en framstående teolog måste blicka långt utanför den egna fakulteten och det ämne som man där framför allt vi studera.

Teologin hör som känt till de äldsta vetenskaperna i Europa. Från början har man varit internationellt förankrad. Nivån på de högsta akademiska examina har alltid underkastats en internationell granskning. Det ser man fortfarande då sakkunniga och opponent tillsätts för att bedöma nya doktorsavhandlingar. Dessa sakkunniga tas ofta från andra universitet och gärna från annat land än Finland. Vid tillsättandet av en ny professor engageras om möjligt teologins toppskikt från andra länder. Dessa traditioner är månghundraåriga.

Internationaliseringen

Internationaliseringen har ytterligare breddats de senaste 20 - 30 åren. Forskarna och lärarna försöker idag delta i åtminstone 1-2 internationella konferenser varje år, ofta med presentation av egen pågående forskning. En samlingspunkt också för många europeiska och nordiska teologer är AAR:s (American Academy of Religion) årliga konferens i USA. Mera intensivt samarbete har man i forskarnätverk och internationella forskarprojekt. EU, European Science Foundation, NorForsk är namn på mellanstatliga organisationer som stöder sådant samarbete. Under de senaste 20 åren har t.ex. jag (utifrån mitt ämne, systematisk teologi) deltagit i ett stort nordiskt nätverk kring Kontextuell teologi finansierat av NordForsk (1991-2000), ett, av NordForsk finansierat tvärvetenskapligt nätverk kring relationen mellan religion, etik och lagstiftning i de nordiska rättssamhällena (2002-2008) och ett bilateralt projekt med deltagare från Oslo och Åbo (2007- ) finansierat delvis av Finlands Akademi. Många andra exempel kunde nämnas. Flera av teologerna i Åbo har speciellt inriktat sig på samarbete med det övriga Norden. I Helsingfors och Joensuu söker man sig i högre utsträckning till mellaneuropeiska universitet. Det här utesluter inte att de nordiska kontakterna bland teologerna i Helsingfors och Joensuu kan vara täta, och att man från Åbo också har nätverk som sträcker sig utanför det nordiska samarbetet.

Som vi alltså kan förstå av de här korta glimtarna har en teolog ett stort behov av och stora möjligheter till samarbete och nätverk långt utöver den egna fakulteten, och det egna landet. Det visar hur teologin fortfarande värnar om den internationella anda som präglat Europas universitet alltsedan starten för snart 1000 år sen.


Tage Kurtén
fungerar som prefekt och professor i teologisk etik med religionsfilosofi vid Åbo Akademi