I år har det gått 30 år sedan de första kvinnliga prästerna vigdes i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Ändå har det hela tiden inom kyrkan funnits röster som inte applåderar det här beslutet.

Janette Lagerroos ville ta sig an den här problematiken ur de kvinnliga prästernas synvinkel i sin pro gradu i praktisk teologi vid Åbo Akademi ”Kallad att tjäna: en undersökning om hur kvinnliga präster upplever sitt arbete i Borgå stift”.

I avhandlingen behandlar Lagerroos frågor om hur de kvinnliga prästerna i Borgå stift själv upplever sitt arbete som präst och hur de upplever att de blir bemötta av andra: förmän, kolleger, förtroendevalda och församlingen.

Lägsta antalet kvinnliga präster i Borgå stift

Lagerroos blev själv prästvigd den 27 maj 2018 och har nu jobbat några månader i Åbolands skärgård. Dessförinnan hade hon jobbat länge i kyrkan som vaktmästare och kom redan då i kontakt med den problematik som präglat frågan om kvinnor i prästämbetet.

- Jag har följt med debatten kring de kvinnliga prästerna där motståndare uttalat sig nedvärderande och kränkande. Eftersom jag själv var på väg mot prästämbetet ville jag undersöka hur situationen ser ut idag i Borgå stift, eftersom det var där jag ville arbeta.

Borgå stift är på det sättet unik i Finland att den formats på språkliga grunder och inte geografiska.

Borgå stift är också det stift i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som har det lägsta antalet kvinnliga präster. Medan alla andra stift har ett procentuellt antal kvinnliga prästämbetsutövare kring 50, ligger samma siffror i Borgå stift vid 36. På vissa områden finns det inte alls kvinnliga präster.

Dock visar antalet prästvigda kvinnor en ökande trend även i detta stift, möjligen beroende på det faktum att majoriteten av teologiemagistrar med prästbehörighet är kvinnor.

Kvinnoprästmotstånd idag?

Lagerroos samlade in erfarenheter genom en enkät som skickades till alla kvinnliga präster i stiftet, vars kontaktuppgifter var tillgängliga. Svarprocenten var relativt hög, över 70. Dessutom gjorde Lagerroos sex temaintervjuer med präster i olika åldrar, från olika områden och med olika arbetserfarenhet.

Ur materialet kommer fram att de kvinnliga prästerna i Borgå stift känner sig överlag trygga och nöjda i sitt yrke och kall. De som uttrycker att de ofta blivit motarbetade i sitt prästyrke blir en minoritet, och de flesta upplever att de får stöd särskilt av församlingsmedlemmar. Några indikerar en förändring till bättre som skett under åren.

För Lagerroos var denna resultat ingen överraskning.

- Jag visste att det var en procentuellt liten del som kan betecknas som motståndare till att kvinnor är präster men samtidigt får deras åsikter rätt stor synlighet i media vilket kan ge sken av motståndet är större än det de facto är.

 

JanitaLagerroosFotograf: Camilla Hynynen/Creatella Photography Ab.

Många tackade Janette Lagerroos för att hon lyfter upp kvinnors upplevelser av att vara präst idag.

Bibeltolkning eller kvinnosyn?

Oberoende vill Lagerroos inte underskatta det motstånd som ännu finns i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och som påverkar kvinnor som arbetar där. Hon påpekar att bara det faktum att 11% av respondenterna i enkäten svarade att de blivit motarbetade av sina förmän visar att problemet fortfarande är aktuellt. I allmänhet kände de flesta sig motarbetade av just sina manliga kollegor och förtroendevalda.

Som möjliga orsaker nämner Lagerroos bibeltolkning och kvinnosyn. Den första fungerar enligt henne ofta som en social markör för en grupptillhörighet, som är fallet med vissa väckelserörelser såsom den laestadianska och evangeliska rörelsen inom kyrkan.

Den senare orsaken karaktäriserar hon som ett mera allmänt drag som kan identifieras också i samband med kvinnors tillträde till andra mansdominerade branscher, och är således inget specifikt uttryck för motstånd mot prästvigning av kvinnor i sig.

Ett viktigt tema

Lagerroos berättar att hon fått mycket positiv feedback från respondenterna, vilket visar att temat upplevts som viktigt bland de kvinnliga prästerna i Borgå stift. Många tackade henne för att hon lyfter upp kvinnors upplevelser av att vara präst idag.

Processen med avhandlingen var också för Lagerroos själv givande, med alla siffror och statistik och aha-upplevelser som att ”hur väl man än tror att man känner till något vet man aldrig hur en annan människa upplevt saken innan man frågar om det”. Till och med så att en fortsatt forskning på det akademiska planet inte visar sig omöjlig.

- Men det får framtiden utvisa hur det blir, konstaterar Lagerroos. Nu är det mera aktuellt att koncentrera sig på ordinationsutbildning och pastoralexamen som nästa etapper.

Lagerroos pro gradu-avhandling kan du läsa i sin helhet på http://www.urn.fi/URN:NBN:fi-fe201804186593